Skogsdagen den 17 augusti 2013
Temat för dagen var viltbetesskador på skog. Vi var 22 personer från olika delar av Värmland som slöt upp på skogsdagen i Västra Ämtervik utanför Sunne, för att höra Bertil Forsbergs tankar om hur betestrycket på skogen ska hanteras. Läs referatet från skogsdagen här!
Fällda älgar jaktåret 2012 - 2013
Statistiken över fällda älgar jaktåret 2012-13 nu är preliminärt klar. Den visar att i Värmland fälldes 6 610 djur (förra året
7 196) varav 3 703 vuxna och 2 907 kalv. Detta motsvarar prelimnärt 76,2 % av tilldelningen (förra året 72 %).
Svensk Jakt Nyheter skriver att avskjutningen i riket, sett över en längre period, är i stort sett lika, omkring 100.000 djur årligen.
Ett annat sätt att bedöma avskjutningen är studera antalet trafikolyckor med vilt. År 2012 vad de cirka. 45.000. De två första månaderna i år visar på en ökande tendens.
Kunskap om älgens vandringar ska minska älgbetesskador
I Norrbotten ska 90 älgar GPS-märkas för att kartlägga deras rörelser. Där älgarna finns under vintern där finns de oftast inte vid älgjakten på hösten. Syftet med med detta treåriga forskningssprojekt är att på sikt minska älgbetesskadorna.
Läs mer!
Älgskador och viltåkrar
Hur mycket skador orsakar älgar och andra hjortdjur på växande skog? Kan viltåkrar och separering av tallris vid avverkning vara metoder för att minska skadorna? SLU har publicerat ett antal rapporter på detta tema i sin populärvetenskapliga serie Fakta Skog. Följande nya rapporter finns nu tillgängliga
Älgskador för hundratals miljoner
Skogsägare förlorar sammanlagt omkring 500 miljoner kronor varje år på älgskador. Skogsforskare menar att älgstammen borde minskas med 40 procent för att samhället inte ska förlora på älgen, skriver ATL. Läs mer.
Älgskadorna kostar!
Älgens betning av tallplant kostar skogsbruket enorma belopp.
En ny undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att i södra Norrland minskar tillväxten på sikt med 300 000 kubikmeter per år.
Med ett ungefärligt pris om 400 kronor per kubikmeter handlar det om 120 miljoner kronor per år i virkesvärde. Läs mer!
Svenskt skogsbruk vill ha minst 7 av 10 tallar oskadade
Sönderbetad skog, magra djur och allt fler viltolyckor, är tecken på en för stor klövviltstam. Syftet med den nya, av Riksdagen beslutade, älgförvaltningen är att uppnå en klövviltstam i balans med fodertillgången. Nu sätter det svenska skogsbruket gemensamma mål för klövviltförvaltningen, enligt pressmeddelande från Sveaskog. Läs mer.
Betesskador innebär stora ekonomiska bakslag
Betesskador i skogen innebär stora ekonomiska bakslag för markägarna både volym- och kvalitetsmässigt. Skadorna efter älg och annat klövvilt kan mycket väl orsaka skogsnäringen förluster i miljardklassen varje år, skriver Sveaskog i ett pressmeddelnade. Läs mer.
Mer forskning om älgens effekter i skogen är på gång
Älgskador i skogen ska undersökas vetenskapligt. SLU och Holmen ska samarbeta om ett forskningsprojekt för att ta reda på hur stora skadorna blir när älgar betar i skogen, skriver Skogsland. Läs mer.
Var tredje huvudstam har älgskador
Alarmerande säger Skogsstyrelsen och pekar på resultaten av årets älgbetesinventering (Äbin) och menar att skadorna i skogen generellt sett är för stora. Läs mer här och
här.
Foderprognoser ska förbättra älgförvaltningen
Skogsstyrelsen har tagit fram underlag kring fodersituationen för alla älgförvaltningsområden i Sverige. Uppgifterna ska vara en del av beslutsunderlaget då älgförvaltningsplaner utarbetas.
Läs mer.
Naturvårdsverkets riktlinjer för skyddsjakt
Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer som stöd vid beslut om skyddsjakt enligt 23 b och 29 §§ jaktförordningen (1987:905). Det innehåller dels Naturvårdsverkets tolkning
av 23 a och 9 b §§ jaktförordningen, dels Naturvårdsverkets rekommendationer i övrigt av betydelse för beslut om skyddsjakt. Tolkningarna och rekommendationerna är inte juridiskt bindande. Här finner du dokumenet.
Nätverkträffen lördagen den 16 juni
Bengt Nyström stod som värd för årets första närverksträff med syfte att studera resultatet av den toppskottsbehandling av tall med medlet Anti-Beta, som gjordes i november 2011 på ett ha av en tallföryngring på Gullsbyskogen. Läs mer.
Bakgrunden var ett reportage i Värmlandsradion där Kerstin Sunnerheim, kemist vid mittuniversitetet i Östersund, berättade om sitt projekt och sökte intresserade skogsägare i Värmland.
Hennes forskning kom till stånd då hon på sina egna marker kunde konstatera att älgen betade vissa plantor men ratade andra. Hon tog prover, analyserade och kom fram till att vissa tallar hade ett ämne som älgen inte tyckte om. Detta ledde fram till att hon utvecklade ”Anti-Beta” som medlet heter.
Området som behandlades valdes ut av Kerstin S. Det blev 60 meter brett och 166 meter långt, d.v.s. ett hektar stort område. 1 120 stycken talltoppar behandlades från översta grenvarvet upp mot toppskottet. Alla behandlade träd märktes med röd färg (utom sista ¼ delen då färgen tog slut). Det gick åt 6 liter Anti-Beta, eller cirka 5,3 ml per träd.
Vi tolv skogsägare, som kom till träffen, fick vara med och göra den preliminära avsyningen. För att undvika dubbelräkning satte vi vita band på behandlade tallar där älgen trots allt betat av toppskottet. Vi hittade sammanlagt 24 tallar som var skadade. Gruppen tyckte det ett bra resultat. Behandlingen måste göras om varje år. Det blir nya toppskott år efter år tills träden når ”älgsäker” höjd.
Gruppen for sedan vidare till ett område där man föryngrat med tall nära en väg i södersluttning. Närmast vägen var det mycket stora betesskador på både på löv och tall. Skogsägaren Mats Lindahl konstaterade dock att det var mindre skador längre in i beståndet.
Vid samma tidpunkt som man behandlade tallarna med Anti-Beta, midjeröjdes cirka ett hektar tallungskog i samma ålder. Vid kontroll visade det sig att både lövet och tallarna som röjts hade skjutit skott. Vid nästa nätverksträff på området blir det kontroll för att se om älgen betar den ”förberedda” maten och skonar de övriga tallarna. (Skribent Anna i Lycka)
Anti-Beta-behandling av lärk
Hösten 2011 gjordes också en Anti-Beta-behadling av en lärkplantering i Rakstad utanför Arvika. Uppföljningen visar att inga av de behandlade lärkplantorna hade blivit älg- eller rådjursbetade. Däremot kunde man konstatera att ett 100-tal plator angripits av sork.
2011-2012 års älgjakt
Enligt lansstyrelsen.se fälldes i Värmland 7 196 älgar under jaktåret 2011-2012. Tilldelningen var totalt 9 962. Av fällda djur var 2 155 av hankön, 2 018 av honkön. Resterande 3 023 utgör kalv, d.v.s. kalvandelen var 42,0 %, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med förra året.
Trafikolyckor med vilt
På Google redovisas 47 000 trafikolyckor med vilt, mest rådjur och mest i V. Götaland. För framtiden hoppas man att ny teknik med värmekameror, automatbroms och låsningsfria bromsar m.m. skall minska krockarna, då de flesta krockarna sker i gryning och skymning. (Minskning av djurstammarna är inte planerat.)
Bildspel om nätverkets grunder
Vi arbetar på ett bildspel som skall visa nätverkets grunder samt en del arbete och tips om hur man kan minska viltskador på skog.
Uppföljning av Anti-Beta
Vi kommer att följa upp fjolårets behandlingar med Anti-Beta under våren. Det ska bli intressant att se vilken effekt som behandlingen har gett!
Skogsdag?
Om intresse finns kommer nätverket att fortsätta att ordna med skogsdagar på temat viltskador och hur man skyddar föryngringarna av skog. Har du idéer och förslag? Hör då av dig till Bengt Nyström!
