Exkursion - Älgbetesskador i Brunskog 18 juni 2011

Vi var 16 skogsägare som träffades vid skolan i Vikene för att sedan resa vidare mot Kråktjärn. Fastigheten Kyrkebyn 1:3, som vi besökte, ägs sedan 1994 av Dick och Monika Henner och är på totalt 84 ha. Aktuella skadeområdet på 9 ha avverkades 1995 och det lämnades en fröträdställning berättade sonen Christian Henner (bilden till höger). Ingen stödplantering behövdes. Frötallen är huggen och området röjdes försiktigt 2008 då man visste att det var ett högt betestryck. De senaste 2 åren har det blivit kraftigt betat. På en provyta visade det sig att 90-95% var skadat. Gruppen konstaterade att om beståndet betas en vinter till kommer det aldrig att återhämta sig.

Gran är inget alternativ då marken inte alls lämpar sig för trädslaget. Ska man plantera gran måste det dikas. Det rinner en bäck genom området, som antagligen medför att älgen trivs extra bra. Tillväxten är svag vilket antas bero på att området är frostlänt.

Gruppen föreslog som alternativ att plantera contorta. Om det planteras renodlat i ett bestånd har det visat sig mindre betesbegärligt.

En deltagare, skogsägare från Klarälvsdalen, berättade att man beräknar kostnaden för att åtgärda ett betesskadat område med contortaplantering till 25.000 kr/ha, inberäknat förlorad tillväxt. Han har även försökt förmå Skogstyrelsen att anmäla honom för att han inte återplanterar sina svåra betesskador. Han ville att de skulle ålägga honom åtgärden för att senare kunna överklaga och få ett prejudikat, men Skogsstyrelsen avstod.

Gruppen åkte sedan vidare till hemmanet Gullsbyn, som gränsar till det skadade beståndet. Där har man också problem med beteskador om än inte i den omfattningen som i Kyrkebyn. Bengt Nyström, som är markägare där, visade på olika sätt att skrämma och störa älgarna. Han hänger upp cd-skivor var 50:e meter i föryngringen. Skivorna rör sig i vinden och skrämmer framförallt älgko med kalv, som är de största skadegörarna, vad det gäller beteskador. Bengt brukar få människohår av en frisör som han lägger i nylonstrumpor och hänger upp. Det luktar människa och älgarna blir osäkra. Fördelen med cd-skivor är att de håller effekt längre än nylonstrumporna.

Man diskuterade även hur man ska kunna påverka jaktlagen att skjuta mer älg där skador har uppkommit i ett område som gränsar mellan 2 jaktlag. Detta medför att området inte jagas då båda lagen inte vill ”jaga över älgarna till det andra laget”. Lagen bör istället samordna jakten annars uppstår en frizon!
Det är också viktigt att markägarna utövar sitt inflytande vid jaktstämmorna. De största markägarna, skogsbolagen, är inte intresserade att av deltaga i stämmorna då yrkanden och beslut kan påverka relationen till kunderna.

Det är också svårt att få markägare att engagera sig i jaktstämmorna där besluten om avskjutning tas. I det fallet är det grannsämjan som gör att man avstår från att ta ställning. Rösträtten, vad gäller beslut om avskjutning, har numera ändrats. Nu har vi rösträtt per ha och inte per fastighet.

En skogsägare från Gräsmark berättade att han har en bekant som röjt allt löv för att inte älgen ska beta på hans fastighet. Han hade dock missat ett område. I vinter, blev förutom lövet, även granen betad på området.

Söderut i landet har man också problem med att älgen skalar barken av granarna. Detta är ett tecken på att älgarna inte har en tillräcklig fodertillgång. Man behöver öka avskjutningen och skapa balans mellan fodertillgång och älgstam.

Enskild jakt där man kan jaga när det passar har god verkan. Man går ut på nysnön eller jagar konstant var 14:e dag under jakttiden. På så vis stör man hela tiden älgarna.

Gruppen konstaterar att det är svårt att få igenom en större avskjutning då länsstyrelserna, som beslutar om tilldelning, har Jägareförbundet som enda remissinstans.

Bengt Nyström visade avslutningsvis ett hägn som var lika stort som en provyta dvs. 1/100 dels hektar. Innanför hänget var det inga skador och det fanns örter, t ex rallaros, och salixarter. Dessa växter är älgens förstaval och med ett högt betestryck utesluts de ur den biologiska mångfalden. Det viktigaste med ett hägn är att man kan mäta betestrycket i området och kunna visa hur beståndet skulle kunna utvecklas utan älgbete.

Trots livlig diskussion försummade vi att diskutera brunnsröjning och midjeröjning som skötselalternativ. Vid midjeröjning kommer ju älgen åt maten även under en snörik vinter. Det medför tyvärr en svårframkomlig skog.

Referent: Anna på Lycka.