Varför bilda ett nätverk mot viltskador?

Skogen blir allt värdefullare. Taxeringvärden och priset på skog och mark har ökat starkt under 2000 talet. Trafikolyckor med vilt och utfallet av de senaste älgjakterna och inventeringarna visar att viltstammarna och skadorna vuxit i rask takt. Samtidigt har kostnaderna för att reparera återväxten efter betesskador stigit drastiskt.  

Vårt mål

Nätverkets målsättning är att

• förebygga skador på skog och annan egendom med skoglig anknytning
• vara markägarnas röst gentemot myndigheter och verka som remissinstans
• vara fristående från andra organisationer och vara partipolitiskt neutralt
• bevaka utvecklingen av viltskador och verka för forskning om hur man kan minimera viltskador
• verka för viltstammar i balans med markernas produktionsförmåga, bevara biologisk mångfald och skapa möjlighet till föryngringar med företrädelsevid tall och ökat inslag av lövskog
• genom utbildning och information klargöra markägarnas rättigheter och skyldigheter i viltförvaltning
• bevaka äganderättsfrågor kopplat till viltförvaltning
• verka för enklare regler för tillstånd om skyddsjakt
• genom erfarenhetsutbyte aktivera olika åtgärder för att skydda känsliga områden mot skadligt viltrbete
• verka för samarbete över nations- och länsgränser för att minska problem med vandringsälg och övrigt vilt
• inte agera i rovviltsärenden

Vem kan bli medlem i nätverket?
Alla som är skogsägare med viltskadeproblem och som vill värna om skogen är välkomna. Vi bildar troligen ingen egen förening utan blir bara en sektion i, som vi hoppas, ett riksomfattande nätverk. I Norrbotten finns redan en färdigbildad förening och vi har tillsammans med grupp smålänningar blivit erbjudna att tillhöra denna förening. Med dagens multimedia kan kommunikation och åsiktsutbyte upprätthållas utan att man sitter runt ett bord.

Vad ska vi göra för att minska viltskadorna?
Genom i första hand erfarenhetsutbyte och krav på att viltstammarna skall vara i harmoni med tillgången på foder. För stora viltstammar skapar förutom skador på skog och trafikolyckor även obalans i den biologiska mångfalden. Svältande och magra djur har konstaterats så det är en välsignelse även för hjortdjuren om de inte blir för många om maten. Erfarenhetsutbytet hoppas vi skall ge tips på hur man genom olika åtgärder kan skydda speciellt känsliga områden. Försök pågår med en typ av stängsel som kan flyttas till platser som blir särskilt utsatta.

Vad menar nätverket med biologisk mångfald?
Asp, sälg och rönn och enebuskar är viktiga inslag i skogen, men är i många skogsmarker så hårt betade att de knappast förekommer. Detta är de träslag, som det vilda i första hand väljer vintertid, men även björk blir illa åtgånget och kan i de flesta fall inte bilda godtagbara bestånd. Enligt Skogsstyrelsens råd är det viktigt att tall och löv ökar och bildar den framtida skogen. Gran på t.ex. mojordar och liknande ståndorter växer sämre och är ingen lösning på betesproblematiken.

Vilka är nätverkets krav?
Vi vill ha enklare regler för tillstånd till skyddsjakt, vi behöver få älgbetesinventeringar (ÄBIN) och en bättre kontroll på att avskjutningen fullföljs. Det är meningslöst med en licens på ett antal djur och att sedan av bekvämlighetsskäl endast 60-70 procent av dessa fälls. 4-5 djur per 1000 ha tycker vi är en lämplig vinterstam av älg.

Inom kort kommer även hjort och viltsvin till Värmland och de skall också ha lämpligt vinterfoder.

Har nätverkett något exempel på svår betesskada?
I en rapport upprättad av Skogsstyrelsen över en fastighet i Klarälvdalen, beräknas viltskadorna uppgå till totalt omkring 900.000 kronor. De beräknas öka med ytterligare 150-175 000 kronor per år de närmaste åren. För att återställa de svåraste skadorna beräknar Skgsstyrelsen att kostnaden uppgår 11 200 kronor per hektar. Väljer man att plantera contortatall ökar kostnaden till 17 200 kronor per hektar. Skogen är en nationell tillgång och en förnyelsebar resurs som måste vårdas säger skogsvårdslagen.